KALLDUSCHEN
Följande text publicerades i Falkenbergsposten 4/12 2014:
Var sak har sin plats. Det vet alla.
Jag säger inte att min sambo kunde förhindrat min smärta och förkylning. Jag säger bara att man ställer tillbaka schampot när man har använt det. Så det så.
Ett barn var iväg och det andra barnet, sov. Hon sov ganska nära badrummet också för att förtydliga och förklara vissa kommande beteenden. Sen måste jag också förklara hur ett gammalt hus som vårt fungerar under denna tid på året. Det drar kallt här och där, speciellt om man mot förmodan skulle vara avklädd och blöt. Dessutom gör dusch och kranar lite som de vill när det gäller värmen.
Man får helt enkelt ta tillfället i akt när vattenvärmen ligger på behaglig nivå och när andra störningsmoment är lösta. En dusch utan stress helt enkelt. Men blev det så? Nej, det blev det inte.
Efter några minuter i en lagom varm dusch kom så schamponeringstillfället. Schampot står dock inte där det brukar. Jag inser ganska snart att min kära sambo måste tagit med detta när hon spelade fotboll igår och sedermera inte ställt tillbaka det i duschen.
Fortfarande behärskad sträcker jag ut huvudet ur duschen för att ropa på sambon. Men det är ju omöjligt inser jag med fånig uppsyn. Man kan ju inte viska högt.
Således fick jag inget svar på min halvhöga viskning om min kära älskling kunde tänkas komma med schampot.
Jag får helt enkelt gå ur duschen och mötas av en fruktansvärd novemberkyla som sipprar upp genom golvplankorna i detta gamla hus. Som när man var på Klitterbadet i lågstadiet under vintern och håret som stack ut under mössan frös till istappar. Exakt så kändes det. På med en handduk och ut genom dörren.
Jag får tyst springa ut i huset och droppandes leta upp sambons träningsväska i ilfart och därefter tyst löpa tillbaka till duschen vars värme nu inte är lika hög. Den nu lite ljumma duschen får upp min kroppstemperatur till 35 grader innan jag inser att det är en flaska balsam jag fått tag i. Ursäkta språket men varför i helvete måste schampo och balsam-flaskor se likadana ut?
Ut igen. Handduken är våt och kall. Blött och iskallt på golvet från förra löpningen. Till slut hittar jag den riktiga flaskan innan jag kommer in i, den nu kalla, duschen igen. En snabb schamponering innan jag tappar schampot som ställer till oreda bland diverse krämer och grejer på golvet. Jag böjer mig ner med schampo i ansiktet och stöter till en metall-list (som egentligen skulle ha satts fast av mig två år tidigare). Den får jag nu i huvudet innan den slår i golvet och dånar som om ryssen kommit. Iskallt vatten, ont i huvudet, schampo i ögat, blött på golvet, nyvaken unge som skriker. In kommer sambon och undrar vad jag håller på med.
Jag säger inte att inget av det som hände hade hänt om hon bara hade ställt schampot där det ska stå. Jag menar bara att man ställer tillbaka saker där de hör hemma, det är en principsak. Det vet alla…
