TÅGRESAN
Följande text publicerades i Falkenbergsposten 2 juli 2015:
Ta tåget till och från Kastrup. Det är ju ”så himla smidigt”…
Vår lilla familj består av fyra personer. Den här resan tillkom ytterligare människor i form av farbror och farföräldrar till mina barn. Tillkom gjorde också resväskor för en veckas solsemester, barnvagn, handbagage, färdkost, extra kläder m.m. Ett rejält ekipage helt enkelt.
Färden med tåg mot Kastrup gick hyfsat smärtfritt. Det var väl egentligen bara det att vår yngsta förmåga varken tycker om att vara still – eller göra som sina föräldrar säger. De båda egenskaperna tillsammans är oftast ingen lysande kombination. Två svettiga, överaktiva timmar tog det av ”semestern” innan Öresundstågen sedan försökte förstöra mitt psyke första gången. Genom en oförståelig högtalare fick vi veta att ett elfel i Danmark betydde tågbyte med hela det resande ekipaget i Malmötrakten.
Vårt löpande sällskap tog sig precis ombord på nästa tåg till Kastrup innan dörrarna stängdes och vi återigen trängdes ihop med förkylda, nysande människor – på tok för kort avstånd från mitt ansikte.
En veckas solsemester utan större skador på vare sig hjärna eller lever och vi var åter på Kastrup. Barnen skulle såklart fyllas på med mat innan tåget hem. Det skulle ju även ALLA andra på hela Kastrup. Det visade sig också att INGEN av dessa ALLA någonsin verkar ha varit på Burger King innan. Det skulle krånglas. Svensk som man är beställer man det smidigaste eftersom det underlättar och går snabbt för samtliga. Även om man är allergisk. Nej nu överdrev jag, allergiker får självklart beställa vad de vill. Men saltgurkan får de fan i mig pilla bort själva. Det gick inte snabbt. Det tog så lång tid att vi fick äta springandes mot tåget. Och till er som aldrig matat en 1,5 åring med pommes samtidigt som man bär väskor och försöker äta själv kan jag berätta att det är fysiskt omöjligt.
Återigen på tåget. Den här gången med Falkenberg som mål.
Enkelt? Nej så enkelt är det inte att åka tåg i Sverige 2015. När vi väl satt oss och kommit till rätta deklarerades det i en lika dålig högtalare som på första tåget att det skulle kopplas av vagnar. Alla som befann sig i dessa vagnar skulle snällt byta vagn. Jaha? Det kunde ingen sagt när man gick på tåget så klart. På ett redan fullt tåg tog vi nu väskor, barnvagn, farbröder och flygplanssprit genom 4 fulla vagnar innan vi till slut hittade någon form utav utrymme att stå på.
Ungefär i samma veva deklarerades det i samma högtalare att man bad om ursäkt för det tidigare ”missförståndet”. För koppla av någon vagn, det skulle då rakt inte göras.
